mål 2013

jag letade och letade i arkivet för 2012 efter målen vi hade för året. jag hittade ett inlägg där jag skrev att målen skulle komma upp någon dag senare. men de kom aldrig :P jag glömde visst bort dem, haha!
 
men mål för 2013 ska vi ha i alla fall!
 
  • Vårt mål att rida minst två godkända MSV C-program kvarstår (62 %). Hoppas vi ska fixa det i år!!!
  • Starta minst en MSV C på kandar utan att kalle "trasslar in sig" med tungan ;)
  • Komma igång med hoppningen igen (inte tävlingsnivå men så vi kan klubbhoppa i alla fall)
  • På något sätt, någonstans, ska jag bada med Kalle i sommar!! 
Förutsättningarna är ju förstås att vi båda ska hålla oss friska och skadefria!! 
 

5 år av lycka - del 3.

nu har vi nått fram till 2009. det här året blev lite av ett mellanår och en nystart för oss efter kalles extrema viktminskning och personlighetsförändring. jag hade sedan slutet på november/början december börjat dundra i honom protein och mat över huvud taget och han började så sakta se ut som en häst. det jag kom fram till var orsaken var att kalle helt enkelt inte trivdes i stallet och vi letade nytt stall i panik. tråkigt då jag trivdes där men nu handlade det bara om att kalle skulle överleva!

eftersom det inte gick att rida/motionera kalle direkt dels pga alla muskler och hull som försvunnit och dels pga att han var ohanterbar så började vi med lite trickträning:



det som fick poletten att till slut trilla ner var när vi var iväg på kravlösdressyrträning i slutet på januari för att få hjälp med den okontrollerbara hästen och kalle gick som en klocka där: inte minsta tendens till att gå på bakbenen.

kalle liknade mest en unghäst med sin taniga figur och ingen överlinje alls. fanns inga muskler...


på min födelsedag den 28 mars 2009 så flyttade vi till slut till stallet där vi står än idag. det var den bästa dagen i mitt liv; att få se den glädjen i kalles ögon igen när han släpptes ut i stor hage med kompis. det var för övrigt mella han släpptes med då och de fann varandra direkt.



vi var iväg och startade lokal dressyr på en närliggande klubb. vi startade också en lokal dressyrtävling på vår nya hemma-anläggning.

vi började träna för lisa hjertonsson i dressyr!

kalle biffade på sig snabbt och fick härliga muskler och fin överlinje


kalle njöt av livet i sommarhagen.


men han fick också en allergisk reaktion som gjorde att han svullnade upp som en flodhäst och hade små bulor över hela kroppen, och såg helt grotesk ut. men kalle var lika glad för det!



jag red kalle barbacka för första gången någonsin...

vi började träna hoppning för oleg stefanov och vi var med i klubbhoppningar och det gick fort varje gång ;)



kalle tyckte också att det var helfestligt att få spexa loss i ridhuset själv...


5 år av lycka - del 2

nu, bara nååågot försent så fortsätter jag med min följetång. kalles och mina år tillsammans. vi är nu inne på 2008. ett år som började bra men slutade med ett rop på hjälp...

vi startade vår första klubbtävling tillsammans, dressyr.


vi startade också vår första lokala tävling ihop. resan dit var kaos då kalle fick panik i transporten så när vi kom fram låg transportskydden i slamsor i transporten och kalle blödde lite här och var (ytligt). vi startade ändå och hamnade precis utanför placering.


vi startade också i en klubbhoppning vilket kalle tyckte var BUSKUL trots låga höjder! felfritt och fort gick det!


kalle och bästa kompis amigo fick en halv sommar till ihop innan amigo åkte hem. grabbarna njöt för fullt!


under sommaren flyttade vi till ett annat stall.


vi startade en ytterligare lokal dressyrtävling en vecka efter flytten och tog vår första placering.


vi startade en lokal hopptävling 90 cm och fick en felfri runda. tävlingen var på ridklubben vi flyttat ifrån...


och så en klubbhoppning 90 cm, också felfritt!


vi red med i klubbens div 3 lag och knep placeringar i båda de deltävlingarna vi var med i.

vid den här tiden såg vi ut såhär när vi travade runt i padocken:




under senhösten/vintern genomgick kalle en personlighetsförändring. han var stressad och när man red honom gick han bara på bakbenen. när man longerade/tömkörde sprang han så fort så han gick omkull gång på gång. försökte du gå med honom gick han på bakbenen. han blev okontrollerbar och rasade i vikt...

5 år av lycka - del 1.

tänk att jag haft min älskade kallebing i över 5 år nu. 5 år av total lycka.
tänkte jag skulle lägga in lite bilder och berätta om varje år som en liten tillbakablick.



2007, vårt första år tillsammans. började sisådär med en allvarlig sårskada (djupt så man såg benet) som ledde till akuttid på djursjukhuset i slöinge där kalle fick sövas och sys ihop. därefter boxvila och sedan långsam igångsättning tills vi var på banan igen!! vi hade inga stora mål utan vi lärde känna varandra och hade helt enkelt massa kul tillsammans :)



bild från första provridningen:


kalleman i sin sjukbox på slöinge där han fick stanna 1 vecka efter operationen:



första dagen ute efter boxvilan:



såret (ihopsytt på den här bilden dock...):




såhär såg vi ut när vi dressyrade då, notera att jag har en superduperhalsduk INNANFÖR jackan:



kalle var ju också under vårt första år "kalle med knät". ni kan inte missa hans jätteknä på den här bilden nedan från vår första vinter tillsammans:


kalle fick en bästa kompis, amigo. de hade så otroligt roligt ihop, de två. låg på knä och busade vissa dagar som riktiga slagskämpar :



våra följande år tillsammans kommer... :) gillar ni sånt här?

en presentation.

jag har en del nya läsare nu, och en av dem bad mig att presentera mig lite så det tänkte jag göra i det här inlägget :)
jag som driver bloggen heter frida. jag är 26 år och bor utanför växjö i småland tillsammans med min pojkvän. för ungefär 5 år sedan hittade jag min barndoms drömhäst. kaloescha. och nu har jag haft honom i snart 5 år. och det har varit de bästa åren någonsin!
kaloescha, eller kalle som han kallas till vardags, är en häst med mycket livsglädje, bus och energi. inget förvånar mig längre när det gäller kalle, han får mig bara att skratta varje dag åt alla hans tokigheter.
förutom att bara ha det toppen tillsammans så har vi en del tävlingar både bakom och framför oss. vi har så smått börjat oss på msv c-programmen i dressyr och det var något jag inte hade en tanke på när jag svarade på annonsen om kalle våren 2007. men tänk så bra det blev :)
kalle fyller i år hela 20 år, men i sinnet är han fortfarande unghäst. det är få som tror mig när jag berättar hans ålder, det är flera på tävlingsplatser som frågat om han är unghäst när han bockar fram på framridningen till en dressyrtävling :P
för alltid ska vi vara tillsammans, min älskade kallebus och jag, vi är liksom meant to be!

frågestund och bloggpaus.

jag pausar bloggen ett tag. jag har ingen lust att skriva just nu. så ni får en frågestund så länge så hoppas jag på många frågor när jag är tillbaka.

om vi inte hörs innan: GOD JUL alla underbara läsare!


favorit i repris!

jag måste bara köra en favorit i repris på dessa misslyckade bilderna, hur kunde de bli så liksom? :D

kalle med toksmal hals och ganci med svängt huvud. vilka bedårande hästar jag har ;)


dagens tema: MISSLYCKADE BILDER, del 7

hahaha, jag har några misslyckade bilder nu på lager ;)
enjoy!!
vanskapt häst?
"har ni några träns som kan passa en sån här?"
charmigt, britten...
livsglad häst? eller hur var det nu...

att välja stall.

jag har kommit på att det är så olika hur man resonerar när man ska kolla stall. olika kriterier, olika krav.

när jag flyttade kalle till nuvarande stallet så hade jag som kriterier:
* bra hagar
* möjlighet till sommarbete
* mycket utevistelse
* ridhus

det här med bra hagar och mycket utevistelse är det allra viktigaste för mig. jag vet att hästar mår bäst av att vara ute mycket. speciellt kalle :) o ganci med.

ridhus känner jag ibland att det inte är lika viktigt. men visst, det är skönt på vintern och när det ösregnar.

vad har ni för kriterier när ni väljer stall?


kalle utanför stallet :)

dagens tema: hagkompisar?

jag tänkte på en sak i helgen. det är så olika hur folk resonerar när det gäller sällskap i hagen, eller inte sällskap, vilket sällskap osv.

vissa tycker att det är säkrast och bäst att ha hästarna ensamma i hagen, för att minimera olycksrisken.

vissa tycker det är bra med sällskap men bara två hästar per hage.

vissa tycker att man ska ha ston för sig och valacker för sig.

vissa tycker att det bästa är att ha en valack och ett sto tillsammans i hage.

och vissa tycker det är bäst med stora flockar.



jag själv är lite kluven i frågan. stora flockar är ju det naturligaste men det ska ju vara flockar som funkar då. kalle förstod ju inte alls hur han skulle bete sig i en stor flock till exempel :)

annars tycker jag det oftast är bäst med jämnt antal hästar per hage i alla fall. gällande könen så är det så olika. ibland om man släpper ihop ston med ston och valacker med valacker så funkar det bra. vissa bara slåss. antar att det är upp till individen men ändå...

men vad säger NI om det hela ? :)


kalle går med sto nu. och det funkar riktigt bra :)

dagens tema: MITT BÄSTA TIPS FÖR DEN UNGA HÄSTEN!

dagens tema handlar om att jag tar upp ett tema som jag tycker är intressant. skriver mina åsikter om det och vill samtidigt ha ERA åsikter och erfarenheter! jag berättar om det jag upplevt och vill gärna höra vad ni varit med om också! :)


nu fortsätter vi med den unga hästen :) vill fortfarande ha in era bästa tips och den med det allra bästa tipset får sitt tips publicerat och länkat :)

mitt bästa tips är:

glöm inte bort att unghästen är just UNG. försök behålla det lekfulla, och rid/motionera därför inte hästen för mycket. en bra tumregel är att en treåring motioneras 3 ggr i veckan max 30 min per gång. en fyraåring motioneras 4 ggr i veckan max 40 min per gång. och en femåring 5 ggr i veckan max 50 min per gång :)

IN MED ERA TIPS NU FÖR UNGHÄSTEN :) behöver inte röra motion utan kan vara allmänt. kan gälla den ännu yngre hästen med, som inte är inriden. alla tips vill jag ha :D


dagens tema: MITT BÄSTA TIPS FÖR DEN ÄLDRE HÄSTEN!

dagens tema handlar om att jag tar upp ett tema som jag tycker är intressant. skriver mina åsikter om det och vill samtidigt ha ERA åsikter och erfarenheter! jag berättar om det jag upplevt och vill gärna höra vad ni varit med om också! :)

jag har lite dagens tema-grejjer på gång nu igen. är inte alltid jag har något sådär bra tema att köra men nu har jag några saker som kan va kul att diskutera :)

idag handlar det om den äldre hästen... och jag vill gärna att ni också delar med er av era bästa tips för den äldre hästen!

mitt bästa tips är:
ge aldrig den äldre hästen någon längre vila. de äldre hästarna behöver hålla igång kropp och ben för att inte bli stela. så det bästa är att inte ge någon lång vila! vill du ge hästen lugnare perioder så är det i så fall bättre att skritta hästen bara, så den får röra på sig och hålla kroppen i trim!

in mer era bästa tips för den äldre hästen nu!!! :) får jag något riktigt bra tips kommer det publiceras med länkning på bloggen.

dagens tema: pessoasele!

dagens tema handlar om att jag tar upp ett tema som jag tycker är intressant. skriver mina åsikter om det och vill samtidigt ha ERA åsikter och erfarenheter! jag berättar om det jag upplevt och vill gärna höra vad ni varit med om också! :)

nu tänkte jag dra igång en liten "debatt" om den risade och rosade pessoaselen. har haft andra saker uppe till debatt innan som t.ex. pessoabett, vitlök till häst osv osv ;P

vad tycker ni om pessoaselen? man hör ju från olika håll, det finns de som älskar den och även de som avskyr den.

bild på selen för de som inte vet vad jag menar:

bild lånad från google.

selen används för att få hästen att få med sig bakdelen och jobba under sig. "En longeringshjälp som uppmuntrar hästen att arbeta bakifrån och använda ryggen" kan man läsa i information om selen.

vad tycker ni om selen? bra? dålig? varför? :)
och först och främst, har ni testat? :)


hemmagjort flugmedel.

jag har haft massa problem med insekterna i sommar. dels då kalle är mörk och insekterna dras till mörkare hästar så ALLA är ju på kalle och har sig. dels är kalle allergisk mot typ alla flugmedel så ja, det blir en ond cirkel av det hela.

fick då tips av sussi om ett hemmagjort medel som jag provade. och jag måste säga att jag hittills är väldigt nöjd med det, bara hunnit prova det 2 ggr dock. vet inte riktigt hur länge det verkar men mja. det funkar i alla fall :) inte en insekt har satt sig på kalle :)

medlet består av:

vitvinsvinäger
nejlikor (hela)

häll nejlikorna i vitvinsvinägern och låt stå några dagar och "äckla" till sig ordentligt. jag la i yttepyttelite vitlök också för att göra det ännu mer gräsligt. :P

har ni andra tips på vad man kan ha i sina hemmagjorda flugmedel?

pinsamma händelser med hästar, del 5

ompublicering igen. hoppas ni gillar dom :)

dagens tema handlar om att jag tar upp ett tema som jag tycker är intressant. skriver mina åsikter om det och vill samtidigt ha ERA åsikter och erfarenheter! jag berättar om det jag upplevt och vill gärna höra vad ni varit med om också! :)

då kör vi vidare på ännu en pinsam händelse... denna inträffade när jag var ungefär 14-15 år och under tiden jag hade min lilla islänning tvistur!

lilla tvistur :)


jag och en kompis som heter fanny var ute och red i skogen, jag på min islänning och hon på sitt gotlandsruss. plötsligt kom vi på att vi skulle bada med hästarna. badplatsen som ligger i närheten av där vi red är totalt förbjuden för hästar, året runt, dygnet runt. men vi tänkte att vi skulle försöka ändå, det var ju ändå inte full badsäsong, det var i maj månad.

sagt och gjort, vi red ner till badplatsen, försiktigt och för att undvika att träffa på några. det går en motionsslinga längs med badplatsen med mååååånga motionärer (som också är strängt förbjuden att rida på) men vi lyckades tajma in så vi inte träffade på någon.

väl nere på stranden så skulle vi ju då ner i vattnet. min kompis gick först med sitt russ men han ville verkligen inte ner i vattnet. han backade och hoppade och studsade, och hon skänklade och försökte mana på honom ner i vattnet. vi försökte och försökte i ungefär 20 minuter och till slut så var det lilla russet så uppstressat att han BAJSADE på stranden.

givetvis fick vi ju panik då i och med att det var STRÄNGT förbjudet att rida där, så vi satte av hemåt i full galopp. vi hade dock inte lika mycket tur med att inte stöta på folk denna gången så vi fick styra rakt ut i skogen och gömma oss bland granarna när några motionärer passerade.

när hästarna var inställda i stallen igen så tog vi varsin grep och cyklade ner till badplatsen. och så fick vi helt enkelt mocka bort högen fort som attan och kasta in den i skogen! lyckligtvis så stötte vi inte på någon medans vi mockade bort, men vi träffade på en del när vi cyklade tillbaka med våra grepar, och de måste verkligen ha undrat vad vi höll på med :)


pinsamma händelser med hästar, del 4

ompublicerar en till. de verkade uppskattas så :)

dagens tema handlar om att jag tar upp ett tema som jag tycker är intressant. skriver mina åsikter om det och vill samtidigt ha ERA åsikter och erfarenheter! jag berättar om det jag upplevt och vill gärna höra vad ni varit med om också! :)

denna gången kommer jag berätta om när jag och min kompis anna skulle rida på långtur. jag tror jag var ungefär 15 år då. anna skulle rida på shetlandsponnyn lessy, som jag var medryttare på som liten. och jag red min tillridningshäst som hette anna (ja, det var lite jobbigt när både hästen o kompisen hette samma :P).

lilla lessy (jag som rider på denna bilden)


vi gjorde i ordning hästarna och började vår färd. vi hade bara ridit i 50 meter (och precis kommit utanför gårdsgränsen) när det tog stopp. lessy som var en tjurig och envis liten ponny hade bestämt sig för att inte gå längre!! anna smackade, skänklade, slog med spöet. men inget hjälpte. lessy stod där och tjurade.

en mötande bil kom och saktade ner farten ordentligt för att passera. bilen stannade sedan helt, de tänkte vara snälla och stå still medans vi passerade. de satt där snällt i bilen och vi försökte förgäves få lessy att gå. när de suttit i bilen ungefär 3-4 minuter så försökte vi vinka fram att de skulle köra istället.

men det äldre paret i bilen körde inte. nej, de gick i stället ut ur bilen. de frågade oss vad vi gjorde och vi berättade att lessy tjurade och inte ville gå. då började paret (ja, frun mest) att locka på lessy och prata med bebisröst och försöka få lessy att gå framåt mot henne. ja , ni kan nog gissa att det inte funkade på tjuriga lessy! :P

när tanten insåg att det inte hjälpte så sa hon till oss att de skulle åka hem och hämta MORÖTTER att locka med!! men då sa jag att det inte skulle hjälpa så de satte sig i bilen igen och körde vidare.


anna (min kompis) kokade av ilska för lessy stod som fastvuxen och samtidigt tyckte vi att det var helpinsamt! vi stod där sammanlagt kanske 20-30 minuter och folk passerade i bilar och tittade frågande på oss.

det hela slutade med att anna fick hoppa av lessy och leda henne en bit. men vi fullföljde vår långtur i alla fall!

pinsamma händelser med hästar, del 3

kör en repris igen :)

dagens tema handlar om att jag tar upp ett tema som jag tycker är intressant. skriver mina åsikter om det och vill samtidigt ha ERA åsikter och erfarenheter! jag berättar om det jag upplevt och vill gärna höra vad ni varit med om också! :)

jag fortsätter med ännu en pinsam händelse. och ännu en gång är det islänningen som var inblandad. herregud vad mycket knas man var med om när man var yngre egentligen!

det var en dag och jag och en kompis var ute och red. jag på islandshästen och hon på sitt russ. vi var på väg hemåt och kom fram till elljusspåret. där hängde en stor tydlig skylt som sa "ridning förbjuden" men vi tänkte att: "äsch, vi kan väl gena här över ändå. det kommer säkert inte någon..."

sagt och gjort, vi tog elljusspåret och skrittade i kanten för att inte göra några spår. allt gick bra tills vi kommit ungefär halvvägs. då hörde vi hur det kom en man bakom oss. vi fick så klart PANIK och började fundera på alla möjliga saker som kunde hända om mannen kom i fatt oss! så vi satte av i full galopp för att inte gubben skulle komma i fatt och skälla ut oss, anmäla oss eller nåt ännu hemskare!

dock så blev det inte riktigt som vi hade tänkt oss för mitt i vår vilda galopp så tappade russet en sko och medans han gjorde det så bockade han av min kompis :P

det hela slutar alltså med att min kompis förgäves försöker få tag på sitt russ igen som så klart tyckte det var jättekul att busa runt och inte bli fångad. och gubben som kommer springandes med skon som vi tappat :P

och jag, jag kunde inte hålla mig för skratt :D

:)

pinsamma händelser med hästar, del 2

kör en ompublicering igen... hoppas ni gillar dom ?!?!

dagens tema handlar om att jag tar upp ett tema som jag tycker är intressant. skriver mina åsikter om det och vill samtidigt ha ERA åsikter och erfarenheter! jag berättar om det jag upplevt och vill gärna höra vad ni varit med om också! :)

jaha, jag fortsätter på mina pinsamma händelser lite till då ;) denna gången är det också islänningen som är inblandad... :) hände väl mycket när man var ung och dum helt enkelt :P


lilla tvistur... alltid snäll och väluppfostrad?!

i alla fall. det var en vanlig sommardag. jag hade hämtat in tvistur från hagen och stod och gjorde i ordning honom för en ridtur. eftersom tvistur var så snäll och lydig hela tiden så hade jag honom lös i stallgången, precis som alla andra dagar. jag borstade och satte på benskydden. gick in i sadelkammaren och hämtade sadeln och sadlade honom. tvistur stod så snällt på sin plats. när jag gick in för att hämta tränset också så såg jag bara i ögonvrån hur tvistur tog sats och sprang ut genom stalldörren, som jag som vanligt hade öppen. och ut på grusvägen sprang han med sadel och benskydd men inget träns. och efter honom sprang jag med tränset i högsta hugg!

tvistur hade nämligen sett att två tjejer hade ridit förbi på sina hästar och han ville helt enkelt hälsa på dom :P när han kom fram till dom, de hade stannat när de hörde hovklappret mot gruset, så stannade han. jag sprang ikapp och var jättearg. de två tjejerna såg först väldigt förvånade ut, sen började de istället gapskratta. de skrattade så mycket så de nästan trillade av sina hästar :P och där stod jag högröd i ansiktet.

jag tog sedan tvistur i pannluggen och gick tillbaka med honom till stallet, och svor långa långa ramsor på vägen. tvistur var hellycklig och jag var arg som ett bi! :D

fortsätt gärna dela med er av era pinsamheter :)

pinsamma händelser med hästar, del 1

ett inlägg i repris. jag tycker det är bara sååå komiskt :P

dagens tema handlar om att jag tar upp ett tema som jag tycker är intressant. skriver mina åsikter om det och vill samtidigt ha ERA åsikter och erfarenheter! jag berättar om det jag upplevt och vill gärna höra vad ni varit med om också! :)

Nu ska jag berätta om en pinsam händelse med häst som jag varit med om. Det hela inträffade när jag var yngre, tror jag var ungefär 14 år gammal.

Jag var på väg till ridhuset med min islandshäst, vi hade ungefär 500 meter dit. Jag ledde honom eftersom det var väldigt halt och isigt på vägen. Just denna dagen var det väldigt mycket trafik på den lilla grusvägen till ridskolan och ridhuset. Det var många bilar som körde förbi och alla tittade på oss, och många vinkade och pekade. Jag tyckte det var jättekul att alla var så trevliga och hälsade så jag log stort och vinkade tillbaka.

När jag kom fram till ridhuset och skulle hoppa upp så såg jag anledningen till varför alla bilisterna hade "varit så vänliga". Sadeln hade nämligen snurrat runt och hängde under magen på min häst!!! :D

Jag skämdes så otroligt mycket, just för att så måååånga hade sett det, och att jag själv inte hade märkt något. Det måste ju ha sett så dumt ut!

En stor eloge till min otroligt snälla häst dock som inte protesterade någonting, det måste ju ha känts jättekonstigt med en sadel hängande under magen! Men han verkade tycka att det var helt naturligt att sadeln hängde under magen i stället :P


hästen som fick gå med sadeln UNDER magen... dusen!

Har ni varit med om någon pinsam händelse? :) Jag kommer publicera fler pinsamma händelser här, för jag har gjort en del :P hoppas ni gillar läsningen!


dag 15 - något du och din häst är stolt över som ni har gjort!

oj, det här var en tricky one... det finns så mycket som jag är stolt över som kalle gjort och som vi gjort tillsammans helt enkelt. jag är stolt över kalle varje dag!

men det jag är mest stolt över är nog ändå kort och gott att vi, tillsammans med min dressyrtränares hjälp, lyckats få fram en ordentlig trav på honom!

eftersom kalle är hopphäst och gått som hopphäst hela sitt liv så har ju alltid galoppen varit den viktigaste gångarten. så är det ju, en hopphäst med en dålig galopp är mycket mycket värre än en hopphäst med dålig trav.
så kalle har alltid haft en kort trav, "ponnytrav" som jag brukar säga. han rör sig med små små steg utan någon vila på steget  och när man drev på honom för att han skulle länga så pinnade han bara på ännu snabbare med benen.

men nu har vi kämpat, tränat, jobbat och svettats. och kalle har faktiskt en riktigt okej trav nu! det är underbart faktiskt. att vi inte hittat nån riktigt passande sadel heller gör det ju förstås svårare. men nu när vi HAR det så är jag jättepositiv till framtiden :)

i år ska vi ut och visa dom på dressyrbanorna och göra det ännu bättre än förra året, som också var en toppenår!


älskar denna bilden, detta steg fanns inte alls förr...

Tidigare inlägg
RSS 2.0