att bli arg.
jag är en sån som oftast skrattar. när kalle gör sina bus och bock och studsningar så KAN jag inte bli arg! för jag vet ju att han inte gör det för att få av mig, han gör ju det bara för att han är så himla galet lycklig !
dock ser man ju ibland hästar som bockar för att slänga av, då är det ju en lite annan sak. men jag ser även hästar som bockar med bus i blicken som får ordentliga avhutningar. detta finns inte i min värld. jag kan ju inte bli arg på min häst för att den är glad? då skulle den ju aldrig vilja vara glad!
givetvis skulle jag bli arg om kalle betedde sig riktigt illa, hotfullt eller så. men på grund av glädje, ALDRIG!
hur resonerar ni?

klockren bild. kalle var supertaggad och jag gjorde ett tafatt försök att hålla tillbaka honom. utan större framgång dock så jag ställde mig bara upp i lätt sits och fortsatte gapflabba och lät kalle vara lycklig.

Jag blir inte arg om hästen busar.
Den är ju bara glad då liksom. :)
Där i mot morrar jag gärna till om Raski sparkar bakut, i mot mig.
För de är lite otäckt.
Hon får gärna sparka, bocka osv.
Men hon får inte sparka in i mot mig, so i longeringen.
utan då får hon sparka bakåt, eller vänta ett par steg osv.
För jag vill ju inte bli träffad. :P
Men busar dom, är dom bara glada o sprallig låt dom va de då. :)
Fin bild!!
SV: Jag var med i tidningen i sommras och jag har den på vägge nnu xD Den kommer inte åka ner i första tage txd
Chanel har också sina bus stunder =) Självklart blir jag inte arg på henne, det är som du säger - de är bara glada! Jag sitter också och skrattar där uppe på ryggen =)
Men om de gör något dumt av ren elakhet då blir jag arg, annars bryr jag mig inte speciellt mycket :)
Nä så nu får han sova ytters haha de är nog bäst så iaf :)
Ja man är lite fjnatig, men hellre de än att vaar kallhjärtad :)
sv; nejnej, hade henne i lina! :)
aha, åh var dryygt!:p
jag blir så irriterar när folk blir skitarga och straffar sina hästar när dem inte gör saker me lit. Kanske är dem bara glada, kanske blir dem rädd. Man måste tänka på att en häst inte tänker som en människa, vilket många glömmer ibland tror jag, speciellt om man har mycket krav inom sin ridning :)
Om Moonie skulle försöka bocka av mig eller göra nått för att han är alment dum, då skulle jag bli arg! men sen liksom, glömma de.. men om han gör nått för att han är glad så skrattat jag bara :) man bli rju så lycklig när hästen är lycklig!
SV: ja den va helt klart sevärd! en sån där goo film som man blir glad av :)
Himla härlig bild! Och jag håller med dig, man ska inte bli arg på hästen för att den är glad, lite bus skadar inte. :)
Jag kunde ju knappt bli arg när Tryggvan bet mig i låret... Haha! Jag blir arg i 2 sekunder typ! Men jag vet att jag måste sätta tydliga gränser eftersom han är rätt stöddig, hahahaha! Men han är aldrig elak när man rider, när han bockar är det av glädje! Han har slagit mot skänkeln nån gång, då kan jag bli arg. Men jag blir heller aldrig arg på honom när han blir rädd. Flams, då kan jag bli sur, men rädsla, som typ när det kom en skidåkare bakom honom som lät jättekonstigt och som han aldrig sett förut och han höll på att skita ner sig, då kan jag inte bli arg. Han gör mig glad ju! =)
jag blir väldigt sällan arg på datten - dels för att det inte GÅR att vara arg på honom, och dels för att om nåt går snett, då är det inte hans fel utan mitt. för hade jag gjort rätt, då hade han också gjort det... Var på en föreläsning om sånt för ett tag sedan, kanske man skulle skriva ett riktigt inlägg om för det var verkligen superintressant - och nyttigt!
däremot kan man ju bli lite lej ibland, men det är en annan sak :)
Håller med dig helt! :)
Btw, JÄTTEhärlig bild! Älskar den, utstrålar sån lycka från både häst och ryttare ;)
Jag blir inte arg om hästen busar & är glad.. men om hästen däremot enbart är jävlig & dum blir jag förbannad! Som igår t.ex när jag skulle rida ett sto på jobbet, hon stod på bakbenen, högt dessutom! Och när jag kickade till henne med skänkel slog hon bara mot den & sen reste sig igen.. då blev jag riktigt arg!
Håller med dig! :D
Mys bild :')
Jag kan bli arg på Vannes ibland när jag känner att han bockar bara för att "gå emot". Han tänker ju inte riktigt så, men jag är fortfarande mänsklig och ilska går ju inte riktigt att kontrollera.. :/ Speciellt arg blir man väl på tex tävling o dyl då man sett fram emot ridningen och så går det bara dåligt. Sällan menar ju hästen nåt illa men arg och fr allt besviken blir man ju ändå. Konsten är att försöka att inte låta det gå ut över hästen. Jag blir bättre och bättre på det :)
Om man bara är ute och galopperar är det väl inte riktigt samma sak, då hänger nog ilskan ihop med rädsla snarare än skam och besvikelse så som den gör på tex en tävlingsbana. Då är det också oftare "av glädje" och då lättare att acceptera.
Men principiellt tkr jag inte att man kan bli arg på hästen för det finns alltid en anledning till att den gör som den gör och den förstår ändå inte vår ilska såsom den är menad. Därmed inte sagt att man inte får bli arg ibland, det är ju bara mänskligt.
