kaloescha & jag - vi hör liksom ihop!

du är min skatt, min guldgruva. 

 

 

kaloescha <3

du är min skatt, min guldgruva. 

 

 

kaloescha <3

först och främst, SORRY för extremt kass uppdatering. jag har såå mycket nu med jobb etc så jag hinner/orkar inte sitta vid datorn. och den tiden jag har över vill jag spendera med bästa kalle :) hoppas ni har överseende med det, snart lugnar det sig lite.

 

idag har vi varit på klinik, kalle och jag. allmän hälsokontroll, tandkoll och så kolla lite på gallan stod på schemat. kalle charmade veterinären redan när han kom innanför klinikdörrarna. det var något med hans blick och uppsyn :) 

 

vi började med att gå och springa i gången. helt ren och uppförde sig fint. sedan kände veterinären igenom hela kalle och kollade om han hade ont i ryggen, kände igenom hela benen etc. veterinären tyckte kalle var mycket fin, lite gallig bak. frågade vad jag gjorde med kalle och jag sa att han var 20 år och att vi tävlar dressyr. då blev veterinären jättepaff. han hade aldrig gissat att kalle var så gammal :) och tyckte han var riktigt fin och fräsch!!! veterinären tyckte det var riktigt kul att se en sån häst och frågade flera gånger "är du säker på att han är 20?". gott betyg måste jag säga :)

 

sedan kollade vi lite på böjt spår i longering. ingen hälta här heller. veterinären noterade dock att han vinklar in ena bak lite annorlunda (det han "tuppar" med) och att det kanske kan ha ett samband med den här gallan (som han för övrigt inte tyckte jag skulle bry mig om så länge han är ohalt, vilket han också är). vi valde dock att sätta kalle på en metacam-kur för att se om det blir bättre i gallan och den minskar. 

 

sedan fick kalle lugnande och så gick de över till en annan patient medan det lugnande verkade. och verkade gjorde det verkligen. kalle stod med huvudet i golvet och snarkade högt och ljudligt. veterinärassistenten tyckte han var så söt :)

 

och så kollades tänderna. kalle uppförde sig så bra så och fick ännu ett bra betyg av veterinären. han jämnade till en pytteliten hake på tanden längst bak på ena sidan, för säkerhets skull. han trodde inte den skulle ställa till besvär. och när han kollade tänderna frågade han igen "är du säker på att han är 20?!!" :) haha, vem vet, min fining kanske inte är 20 :P

 

när det lugnande hade slutat verka så åkte vi hemåt igen. är så stolt över min fina häst, och att han är så fräsch. det tyder väl på att man gör någonting rätt helt enkelt.

 

kaloescha, bara det bästa är bra nog åt dig <3

 

special edition, det är min kaloescha det <3

 

under den korta lilla framridningen vi fick så hann frussi knäppa lite bilder på oss. 

 

här får ni några av dem, bästa kalleman och jag! :)

 

 

 

i stort sett varje dag tänker jag på hur lyckligt lottad jag är. hur lyckligt lottad jag är som får spendera min tid med kalle, världens mest underbara kalle. 

 

hur lyckligt lottad jag är som hade turen att förra ägaren valde just mig när kalle annonserades ut på foder för lite mer än 5 och ett halvt år sedan.

 

hur lyckligt lottad jag är som fått kontakt med även ägaren innan dess, som berättat kalles historia för mig, vilket gjort det lättare att förstå varför kalle reagerar som han gör vid vissa tillfällen.

 

hur lyckligt lottad jag är som får ge all den kärleken till ett djur som kalle förtjänar, och att få så mycket tillbaka.

 

kalle är den mest speciella häst jag någonsin träffat på, en riktigt stor personlighet. man kan inte annat än tycka om honom, han charmar alla i sin väg. och han fick mig på fall direkt.

 

 

haha, vilket jäkla pass kalleman och jag hade på banan igår. helt sanslöst!!!! det var tur bara att ingen annan var på stora utebanan samtidigt som vi, för det var inte det lättaste att tygla min tokstolle !!

 

kalle var alltså helt sjukt galet taggad igår (tji fick jag som gav honom en vilodag som jag tänkte att han "behövde"). han låg på som ett ånglok och låtsades bli rädd för allt möjligt bakifrån så han fick en anledning att sprätta iväg i full fart över hela ridbanan med huvudet i vädret och svansen rakt upp ;)

 

det blev alltså inte så mycket vettigt gjort för kalle bara brallade iväg för precis allting och jag kunde inte hålla mig för skratt! så jag fick många gånger stanna och fnissande fråga kalle vad han  höll på med :P

 

idag ska vi nog våga oss på att ge oss ut i skogen bland älgarna och jägarna iklädda alla reflexer och lampor vi kan hitta och förhoppningsvis kunna dra ur lite överskottsenergi ur kalle!

 

 

jaha, nu är det bara att börja vänja sig. för med installningen (kalle sov första natten inne för hösten i natt) kommer också all den här överskottsenergin. i morse när jag släppte ut kalle hann jag knappt få av honom grimman innan han bockade iväg. riktiga bakutsparkar bjöd han på också när han bockat nästan längst bort i hagen. söte!!

 

kalle blir alltid tokpigg när han är inne nattetid. förra vintern undrade många vad jag gav honom för foder egentligen. han drog bockserier över hela ridhuset och ridbanan var och varannan dag ;)

 

men jag älskar att min fine kille har energi och livsglädje. för det smittar av sig på mig och jag får sånt härligt lyckorus!

 

idag höll jag på att skratta ihjäl mig åt kalle i stallet. jag har nästan alltid hans boxdörr öppen för han stannar liksom där inne ändå, speciellt om han har mat där inne. idag så var det inget undantag. jag var nere på logen och gjorde i ordning höpåsar när de skulle gå ut med mella (kalles hagkompis) och lilla a (också hagkompis) för ridtur. när de går ut med mella så ser jag hur kalle kliver ut ur sin box och FÖLJER EFTER mella ut :D 

 

hahaha, och sen ute på stallplanen så stannade han förvånat när han insåg att de skulle ut och rida. söte, han trodde väl han var duktig som följde med, han trodde han skulle till hagen. så söööööt!! som ni förstår hade jag inte hjärta att bli arg på min fine häst!

 

finaste kallebing <3

 

inför tävlingen förra helgen var jag ju tvungen att fixa till kalles långa vildvuxna man så den skulle gå att knoppa.

här kommer före-efter-bilder från då.

 

före:

 

efter:

 

inför tävlingen förra helgen var jag ju tvungen att fixa till kalles långa vildvuxna man så den skulle gå att knoppa.

här kommer före-efter-bilder från då.

 

före:

 

efter:

 

ah, idag är en sån dag då jag bara tänker på hur lyckligt lottad jag är som har fått äran att spendera mina dagar med finaste kalleman.

 

ah, idag är en sån dag då jag bara tänker på hur lyckligt lottad jag är som har fått äran att spendera mina dagar med finaste kalleman.

 

idag var kalleman och jag ute i skogen med sara och kulan som stod i vårt stall fram tills nu i sommar, då de flyttade bort på anläggningen. var riktigt härligt att komma ut i skogen. älskar det och vi pratade om hur härligt och avslappnande det är att vara ute och skritta. när jag är ute i skogen kan jag koppla bort precis allt och känner bara oändlig lycka över att jag har fått den äran att dela mitt liv med en sådan underbar varelse som kalle. 

 

kalle och kulan har aldrig direkt träffats sådär, de har aldrig stått i boxarna bredvid varandra och aldrig gått i hage bredvid varandra. vi har någon enstaka gång gått bort till anläggningen tillsammans eller varit på banan samtidigt men inte mer än så. dock tyckte kalle direkt att de var bästa vänner och gick så nära kulan att vi nästan slog ihop våra ben, sara och jag. sötkalle som tror det bästa om alla och aldrig skulle tro att någon skulle kunna ogilla honom. fina kalle...

 

var en superhärlig tur och kalle var så nöjd hela rundan. härliga långa galopper i ett friskt tempo (annars brukar kalle och jag alltid få hålla in då han har en stor galopp och de vi rider med ofta inte kan hänga med, men kulan är stor och storgalopperande han med!). 

 

att något så enkelt som en tur i skogen med en fin vän kan ge en så mycket lycka.